Kringla, hierarki i DigX

Sedan några veckor tillbaka arbetar Riksantikvarieämbetet på söktjänsten "Kringla", som ska leta i kulturhistoriska samlingar. I skissen över startsidan, finns det bilder på materialet, men det beror naturligtvis på underlaget i K-samsök. Det är bra att tillgängliggöra material på olika sätt och använda underliggande tjänster.

DigX är ett annat sådant exempel, som använder flera olika datorkällor. I DigX kan man få upp en hierarki över digitaliserat material, fördelat över placering och materialtyp. Syftet med DigX är främst att kartlägga vad som finns digitaliserat i Sverige på bibliotek och i andra organisationer/projekt.

Översikt av danskt digitaliserat material

Kungliga biblioteket i Danmark har gjort en överblick över digitaliserat kulturarv. KulturPerler samlar länkar till såväl privata digitaliseringar som större projekt. Materialet är av olika slag såsom exempelvis digitaliserade böcker, tidskrifter, handskrifter, arkivalier, bilder, kort, noter, film, ljud och museiföremål.

Bladvändande skanner säljes

En av de skannrar som använts till att digitalisera äldre material på British Library är till salu. Vill du köpa en rabatterad bladvändande skanner med två proffskameror och tillhörande programvara som analyserar kapitel, sidnummer och producerar tusentals bildfiler per timme kan du kontakta CCS, som jobbat med British Library och Microsoft för att skanna in böcker, för ett prisförslag.

Frivilliga sökes för indexering av digitaliserat material

Riksarkivet SVAR och FamilySearch söker frivilliga över hela världen. Målet är skapa ett sökbart, avgiftsfritt register på nätet med Sveriges historiska kyrkouppteckningar, vilket innebär indexering av 200 års historia med 400 miljoner namn. 65 sådana indexeringsprojekt pågår just nu i världen. Tiotusentals frivilliga har hjälpt FamilySearch att hittills indexera 250 miljoner namn.

Är du beredd att lägga en halvtimme på att bistå projektet, kan du registrera dig för att delta.

Frukost med digitaliseringsresonemang

Företaget CCS, som arbetar globalt med digitalisering, inbjuder till en frukost med resonemang kring digitalisering den nionde september 2009 på universitetet i Hamburg. Seminariet riktar sig bland annat till bibliotek. Företaget har erfarenhet av storskaligt digitaliseringsarbete och dess VD kommer att hålla en presentation. (Automatisk översättning av länken till svenska från tyska). Bland annat British Library och Kungliga biblioteket i Nederländerna har använt sig av CCS då de bedrivit storskalig digitalisering.

Från brandfarlig nitratfilm till webb

Att konvertera material mellan olika medier behövs ständigt. Journal digital innehåller filmer, som på 1960-talet kopierades över från brandfarliga nitratfilmer till annat media. Under 1990-talet ville filmforskare vid Stockholms universitet föra över filmerna till videofilm. Statens ljud- och bildarkiv menade att digitala filer var smidigare än videofilmer, eftersom man då slapp fylla i en blankett för beställning och sedan producera en studiekopia. Istället kunde man hitta filen direkt från sin sökning. Videofiler med olika komprimering skapades sedan 2000 och en del av materialet finns publikt på webben, liksom en beskrivning av projektet.

I Östergötland finns ett projekt som heter "Östgötafilm", som syftar till att höja intresset för den regionala dokumentärfilmen. Även där finns äldre filmer publicerade på webben.

För att bevara svenska filmer i klimatkontrollerande utrymmen, finns sedan 2003 ett filmarkiv i Grängesberg. Uppdraget är att rädda, bevara, katalogisera, digitalisera och tillgängliggöra filmer. Filmarkivet samlar i första hand in filmer från föreningar, hembygdsföreningar, företag, muséer, arkiv samt instruktions- och undervisningsfilm.

Seminarium om digitala tidningar

Den 19-20 augusti är det dags för ett seminarium om att samla in, arkivera och presentera dagstidningar, som kommer till biblioteket i digital form. Delvis borde problematiken påminna om inskannat, OCR-tolkat material: Hur vet systemet som hanterar tidningarna vad som är rubrik, ingress etc (ifall man hanterar en PDF-variant av det som ska tryckas)? Hur bevarar man filerna läsbara/användbara över tiden? Seminariet hålls av "IFLA Newspaper section" ihop med Kungliga biblioteket.

Det finns en hel del annat digitalt material på KB: Avdelningen för audiovisuella medier (tidigare statens arkiv för ljud och bild) har en stor samling digitalt material med miljontals timmar ljud och video. Det finns också mycket digitalt material i det svenska webbarkivet (Kulturarw3).

Digitalt museum

Tjänsten digitaltmuseum.se lanserades den 1 juli 2009. Den norska motsvarigheten digitaltmuseum.no lanserades den 19 maj 2009. Ett antal museer i Norge har tillsammans bildat KulturIT, som driftar och utvecklar IT för museer.

Företaget KulturIT kan bland annat erbjuda konvertering av gamla samlingsdatabaser till sitt system Primus, som t ex har moduler för foton, byggnader, film, ljud etc. Det finns också administrativa moduler för magasinering, utlån, hantering av samlingar etc. Att konvertera sin samlingsdatabas kan vara ett första steg till att sedan publicera digitala objekt på webben. Det är möjligt via t ex digitaltmuseum.se och K-samsök.

Manual för digitalisering

Jill Hurst-Wahl tipsar om en manual för att bygga upp bibliotekstjänster kring digitalisering.

Boken behandlar ämnen som att planera ett digitalt magasin (repository), beskriva och hantera digitalt material, besluta om beskrivningsformatet (metadata), långsiktig planering, samt dela ut och hämta data (harvesting). Boken betonar också vikten av att hantera olika typer av "digitala objekt".

Mark Twain Project är ett bra exempel på hur material såsom brev, fotografier och böcker tillgängliggörs på Internet. Sökmöjligheterna är kraftfulla och texterna hanteras med stor respekt: Hur synliggör man t ex överstrykningar i handskrivet material när man transkriberar till inskriven text i datorn?

Något som är mycket svårt med projekt är att bevara dem över tiden. Att hålla ett digitalt kulturarvsprojekt vid liv i närme tjugo år såsom projekt Runeberg kräver att man är målmedveten och uthållig.

Digitalisering av whiteboard och möten

Det går att digitalisera med andra verktyg än skanner och kameror: eBeam Whiteboard gör att en vanlig whiteboard kan användas digitalt. Anteckningarna från whiteboarden kan "strömmas" digitalt till mötesdeltagare.

Även hela möten kan "digitaliseras" genom e-mötesteknik, vilket är till stor hjälp när man vill spara respengar och tid. Sunet arbetar med en Adobe Connect-installation för Sveriges universitet och högskolor. Jag tycker att e-mötestekniken är ett mycket bra komplement till telefonsamtal, epost och fysiska möten. Möjligheten att ha korta, koncisa möten trots stor geografisk spridning är ovärderlig.

Det skulle vara mycket intressant att använda e-mötestekniken ihop med en digital whiteboard för att kunna samarbeta på distans och ändå bevara det kreativa, personliga mötet med mycket dialog, idéutveckling och gemensamt arbete.

K-samsöksföreläsning på webben

I samband med ett Sunet-möte i Visby, berättade Börje Lewin från Riksantikvarieämbetet om K-samsök. Föreläsningen finns på webben.

Skanner på turné

Företaget DMS lånar ut en Zeutschel-bokskanner till olika bibliotek i Sverige. Skannern har nyligen stått på Göteborgs universitetsbibliotek, så att låntagarna [naturligtvis upplysta om det upphovsrättsliga regelverket] har kunnat använda utrustningen för att skanna delar av böcker.

Hela diskussionen om "vad som ska digitaliseras" och "digitaliseringsurval av forskare" av t ex äldre svenskt material ställs delvis på sin spets, när forskare och andra helt sonika använder egna digitalkameror för att fotografera av boksidor. Vissa bibliotek erbjuder även låntagarna tillgång till repro-stativ för att få bättre bilder med sina egna kameror. 

Rejäla skannrar hos Molanders

Molanders är distributör för Kirtas i Norden. Jag har tagit en titt på hur man kan fotografera böcker med en maskin, som är bestyckad med två stycken Canon Eos-kameror (bra systemkameror), tre datorer och en mekanisk bladvändare. Maskinerna används främst i USA, men i Riga finns en maskin som används mycket för svenskt material. 

Det var mycket intressant att titta på hur allt fungerade. Med två systemkameror och robust mekanik, verkar utrustningen vara ett bra hjälpmedel för att få en hög produktionstakt på bildfångst av material. De tre datorerna var avsedda för skannerstyrning/bildfångst, bildbearbetning (t ex justering av kontrast och OCR-tolkning) samt lagring. Kirtas har även en online-tjänst för bildfångade böcker med print-on-demand.

Molanders visade även en Cruse-skanner, som kunde skanna mycket stora objekt (t ex dörrar) och även använda belysningen för att framhäva struktur i material. Detta kan exempelvis vara intressant för museer, som vill skanna stora tavlor och få en levande, naturtrogen bild. 

Ett stort tack till Jan Olle Molander och Niclas Blyberg för att ni ställde upp med en visning.

Masterprogram kring digitala tjänster

Högskolan i Borås planerar ett masterprogram för höstterminen 2009 med inriktning på digitala tjänster. Utbildningen inkluderar bland annat kurser i digitaliseringsarbete, vilket mynnar ut i att projekt och kulturarvsinstitutioner kan publicera material på webben. Jag kan rekommendera utbildningen. Jag gick själv en kurs i digitalisering 2008 och det var bra att gå igenom hela digitaliseringsprocessen och göra ett helt, "färdigt" projekt med planering och slutredovisning. Jag fick förutom en stor mängd mycket givande föreläsningar också en anledning att fördjupa mig i t ex Photoshop, XML, och teori kring Unicode.

World Digital Library, lansering

World Digital Library ska lanseras den 21 april 2009, fick jag veta i Facebookgruppen "digitalisering". Syftet med World Digital Library är att även visa upp icke-engelskspråkigt material bland "kulturarvet" på webben. FN-organet Unesco är inblandade både i World Digital Library och Greenstone, så FN gör sitt till för att jobba med digitala magasin och sprida material från kulturarvsinstitutioner m fl på webben.

Seminarium om digitala texter

Ett seminarium med titeln "Textflöden - Från massdigitalisering till digitala franska band" äger rum på KB den 16 april 2009. Olika föreläsare berättar om vad som händer med texterna när de lämnar pappersformen och istället finns i den digitala världen. 

KB har för övrigt lanserat Sondera, vilket är en söktjänst för såväl arkiv, audiovisuellt material och Libris-material.

Uppsats om digitalisering vid två nationalbibliotek

En uppsats som behandlar digitalisering vid nationalbiblioteken i Sverige och Norge har publicerats vid Högskolan i Borås. Uppsatsen jämför kvalitativ digitalisering (Kungliga biblioteket) och massdigitalisering (Nasjonalbiblioteket).

Semiarium om konsekvenser av digitalisering

Den 14-15 maj 2009 arrangeras ett seminarium om digitaliserade objekt (såsom filmklipp, foton, kartor osv) i Stockholm. Syftet är att problematisera digitaliseringen [av analoga objekt] och se vilka konsekvenser det får för arbetssättet på kulturinstitutionerna och inom forskningen.

Bra föreläsning om K-samsök

Ulf Bodin höll en mycket intressant föreläsning om K-samsök idag. Det var roligt att höra någon som jobbar praktiskt med samkörning av uppgifter och metadataformat berätta om olika problemställningar. Exempelvis skulle Eniro kunna använda uppgifterna från K-samsök för att komplettera sina kartor med olika kulturarvsobjekt.

Ulf nämnde även Curalia, som med sin produkt Wunderkammer fördjupar sig i samma typ av metoder som DigX-registret (registrera dig gärna där!): Hämta/lämna uppgifter om samlingar/objekt/projekt osv. 

Tyvärr är det lite "yet to come" över tillämpningen av såväl K-samsök som DigX-registret, men för oss som har idéerna, viljan och intresset att förbereda för "samsökningar" via framtidens olika webbplatser och vill främja samarbete bland arkiv, bibliotek och museer är det naturligtvis mycket roligt att följa utvecklingen.

Digitalisering av föreläsningar

Ett antal universitet i världen är med i iTunes U. Där kan man lägga upp ljudfiler, PDF-filer och videofiler kring föreläsningar och annat utbildningsrelaterat. Det finns också andra kanaler för publicering av videomaterial på Internet: MIT:s föreläsningar verkar finns även tillgängliga hos MIT, Slideshare och Youtube. Lunds universitet har publicerat föreläsningar som video i över tio år.

Statens ljud- och bildarkiv (numera avdelningen för audiovisuella medier på Kungliga biblioteket) i Sverige är väldigt duktiga på att hantera stora mängder ljud- och bildmaterial. När svenska universitet spelar in sina föreläsningar (och publicerar andra ljud-/videoklipp), tycker jag det vore bra att diskutera möjligheterna till en arkivkopia av filerna med före detta SLBA.

Det är naturligtvis intressant att kunna se föreläsningar via webben. Det är roligare live, men med en videoinspelning går det ändå att få en bild av föreläsningens innehåll och är väldigt mycket värt när man inte har möjlighet att vara på själva föreläsningen när den äger rum.

Relationer mellan ABM-föremål

K-samsök innehåller litteraturreferenser till poster i Libris.

Exempelvis har ett altarskåp en relation till bl a en bok i Libris. Genom att göra ett urval av digitaliserat material från t ex museer och bibliotek, skulle man kunna få en bra koppling till relaterad information vid sökningar - om man t ex är intresserad av digitaliserat material.

Det krävs dock ett "slutanvändargränssnitt" för uppgifterna från K-samsök, eftersom K-samsök enbart är en webservice (mellanhand).

Just nu är det 2698 poster i K-samsök som har en relation till Libris-objekt.

Wunderkammer och K-samsök

Wunderkammer, som ska hålla reda på museisamlingsinformation (produkten är under utveckling) finns i en demoversion, som även är kopplad till föremål/uppgifter i K-samsök. 

Det är roligt att börja "känna på" K-samsök; dessutom i en produkt som använder open source-repository-verktyget Fedora, som är tänkt att bevara digital data och dess metadata över tiden.