Tankar kring digitalisering

OCR-program

2011-10-08T11:47:00.006+02:00

Det finns både kommersiella och open source-OCR-program:

Bland open source-programmen för Linux finns bland annat Cuneiform, gocr, ocrad och Tesseract. Till Linux finns även de kommersiella verktygen Vividata OCR Shop XTR (som verkar bygga på en gammal version av ett Omnipage-utvecklingskit från Nuance) och AbbyyCLI.

Exempelvis Tesseract och Vividata OCR Shop XTR arbetar bitonalt (helt svartvitt) i OCR-processen och verkar ha svårt för färgfiler. Abbyy:s verktyg verkar själva justera färgfilerna, så att det blir lättare att OCR-tolka. Man kan naturligtvis hjälpa de "svagare" OCR-motorerna att få ett bättre resultat genom att manipulera bildfilen (t ex räta upp texten/sidan, kontrollera att textens svärta blir bra och göra bakgrunden helt vit).

Till Windows finns bland annat Abbyy FineReader, Nuance Omnipage och Readiris. För större volymer kan man i Windows använda Abbyy Recognition Server eller IRIS Document Server.

Ifall man letar streckkoder (förutom text), kan gocr och ZBar vara bra open source-hjälpmedel. Mobiltelefoner/smartphones kan exempelvis leta streckkoder med hjälp av sina kameror.

Överlag verkar OCR-open source-verktygen vara mer begränsade till själva teckentolkningen och förvänta sig mer "hjälp" i form av att filerna förbereds för OCR. Tesseract kräver t ex att bildfiler konverteras till exakt rätt format och bitdjup. De kommersiella verktygen verkar ha mer automatisk bildbearbetning internt. Ju högre pris på OCR-motorn, desto bättre verkar detta stöd vara (t ex för komplexa, sneda/ojämna färgfiler med fläckig bakgrund).

Digitaliseringskonferens i Umeå

2011-04-09T15:30:00.004+02:00

Umeå universitetsbibliotek arrangerar en konferens kring digitalisering den 26-27 maj 2011. Bland annat kommer konferensen att behandla arbetsflöden, synlighet och användarmedverkan. Bibliotek från eBooks on demand-samarbetet kommer att delta på konferensen.

Bra konferens i Umeå

2010-10-23T12:36:00.007+02:00

Konferensen Digitalisera NU! var mycket bra. Deltagare från Innsbrucks universitetsbibliotek berättade bland annat om EOB, e-books on demand. Uppsala universitetsbibliotek berättade om sitt arbete med att OCR-tolka kortkataloger tillsammans med Umeå UB. Vi tittade på (norska) Nasjonalbibliotekets imponerande digitaliseringsarbete, hörde om deras bakomliggande resonemang och såg exempel på eminent webbpresentation av t ex arkiv. Kungliga biblioteket berättade om bland annat arbetet med Ingmar Bergmans arkiv och Gunilla Wiberg från Universitetsbiblioteket i Lund berättade om DigX, som syftar till att få mer samarbete inom Sverige vad gäller digitaliseringsarbetet. Även EuropeanaLocal, Wikipedia med flera hade presentationer på konferensen.

Digitalisering i Europa

2010-10-14T21:37:00.003+02:00

Umeå universitetsbibliotek ordnar konferensen Digitalisera NU! den 20-21 oktober 2010. Perspektivet är svenskt första dagen och nordiskt/europeiskt andra dagen. Konferensen tar bland annat upp upp strategier för digitalisering av text.

Högproduktiv bokfotografering

2010-06-24T22:39:00.003+02:00

Jag besökte Niclas Blyberg och Jan Olle Molander på Molanders för en demonstration av en Atiz Bookdrive Pro. Det är en bokvagga med "rätt" ljussättning, två systemkameror och tillhörande programvaror för efterbearbetning av fotona.

Utrustningen är lätt att komma igång med. Efter en timme har en "nybörjare" såpass bra grepp om fysiskt handhavande och program att man kan börja fotografera av böcker och producera färdiga, beskurna bilder. Samtidigt gör systemkamerorna att man kan ha väldigt bra kontroll över exponering, vitbalans etc. När man lyfter och sätter ner glaset, triggas kamerorna automatiskt och bilder tas. Magneter i bokvaggan gör att boken fixeras i "rätt" läge. Ergonomin kring att lyfta glaset och vända sidor fungerade bra.

Överlag verkar detta vara en produktiv och prisvärd lösning för att komma igång med större volymer avfotograferat material i form av böcker eller tidningar.

Bra workshop i Umeå

2010-06-17T22:07:00.003+02:00

Forskningsarkivet vid Umeå universitetsbibliotek anordnade en workshop i OCR-tolkning den 16 juni 2010. Personal från Umeå UB och DAUM (Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå) deltog. Jag var också med och jobbar numera på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek, där vi bland annat använder OCR för att hantera inskannade artiklar från Statens biblioteksdepå i Bålsta.

Workshopen var intressant och vi fick bland en genomgång utifrån ett praktiskt perspektiv. Umeå UB och Uppsala UB undersöker tillsammans möjligheterna till OCR-tolkning av gamla kortkataloger, eftersom dagens Internetanvändare gärna vill ha fritextsökning. Detta är inte möjligt på bilder av katalogkort, såvida man inte OCR-tolkat eller transkriberat texten.

Forskningsarkivet har rejäl utrustning för att skanna in böcker och har numera skannat in över 400 böcker. Man deltar också i projektet EOD, e-books on demand, vilket inkluderar OCR-tolkning av skannat material.

Digitalisering av möten

2010-05-06T21:55:00.005+02:00

Att virtualisera möten är effektivt. På senare tid har jag och kollegor på jobbet använt en konferenshögtalare i kombination med två bildskärmar.

På den ena skärmen har vi sett "motpartens" datorbild och den andra har vi använt till en webbkamera-bild av vår motpart. Det innebär att vi på kort tid kunnat ha frekventa "möten" med människor i Alnarp i Skåne, Skara, Ultuna och Umeå. Genom att vi delat skärmbild och sett varandras kroppspråk har vi kunnat diskutera komplexa saker på ett snabbt sätt.

Även Microsoft Research och studenter vid KTH/LTU har gjort motsvarande iakttagelser.

Det finns mängder av programvaror och hårdvara för att lösa uppgiften: Vi använder Skype, Polycom PVX, Tandberg Movi, Marratech och Adobe Connect ihop med hårdvara från Konftel. Vi har också provat Microsoft Communicator, Adobe ConnectNow och NCH ScreenStream. Vi har inte testat open source-lösningar, men det finns t ex BigBlueButton, OpenMeetings, Ekiga och AccessGrid. Jobbets växel (MX-one) och TDC erbjuder också konferenstjänster. Vi använder eBeam för att strömma "riktiga" whiteboard-anteckningar via datorn. Att komplettera med nätverkskameror med fisköga och tilt/zoom såsom Axis 212 PTZ och Axis 213 PTZ vore bra för att kunna "virtualisera" hela rummet. Ett annat alternativ är videomöteshårdvara från t ex Polycom, Tandberg eller Sony, vilket dock kräver att motparten har motsvarande utrustning.

Söka bilder mobilt

2010-02-24T06:23:00.003+01:00

Duke University har publicerat en mängd bilder ur sina samlingar, vilka går att titta på via iPhone, såväl som webben.

Forskningsarkiv sprider material digitalt

2010-01-02T11:10:00.008+01:00

Forskningsarkivet i Umeå lägger successivt upp material ur handskriftsamlingen på sin hemsida. Det är roligt att se hur dagböcker, ritningar och annat går att nå direkt över webben.

Är de filer som läggs upp OCR-tolkade, kommer de även att bli sökbara via t ex Google. Precis som svenska Wikipedia till viss del använder "Nordisk familjebok" från 1900-talets början, innebär fulltextindexerade äldre arkivhandlingar att Internet speglar än mer av det förgångna...

Många norska digitala böcker

2009-12-23T19:50:00.007+01:00

Förutom t ex Google Books och Projekt Runeberg, finns även tjänsten bokhylla.no, där NB (Nasjonalbiblioteket i Norge) publicerat över tiotusen digitaliserade böcker från 1690-, 1790-, 1890- och 1990-talen. Nasjonalbiblioteket berättade 2007 om sina erfarenheter av storskaligt digitaliseringsarbete och har även en sida om sitt digitaliseringsarbete.

Nasjonalbiblioteket arbetar dessutom med att digitalisera Aftenpostens tidningar sedan 1860. Kungliga biblioteket i Sverige arbetar också med digitalisering av dagstidningar.

Kringla, hierarki i DigX

2009-11-21T08:51:00.006+01:00

Sedan några veckor tillbaka arbetar Riksantikvarieämbetet på söktjänsten "Kringla", som ska leta i kulturhistoriska samlingar. I skissen över startsidan, finns det bilder på materialet, men det beror naturligtvis på underlaget i K-samsök. Det är bra att tillgängliggöra material på olika sätt och använda underliggande tjänster.

DigX är ett annat sådant exempel, som använder flera olika datorkällor. I DigX kan man få upp en hierarki över digitaliserat material, fördelat över placering och materialtyp. Syftet med DigX är främst att kartlägga vad som finns digitaliserat i Sverige på bibliotek och i andra organisationer/projekt.

Översikt av danskt digitaliserat material

2009-10-10T22:49:00.004+02:00

Kungliga biblioteket i Danmark har gjort en överblick över digitaliserat kulturarv. KulturPerler samlar länkar till såväl privata digitaliseringar som större projekt. Materialet är av olika slag såsom exempelvis digitaliserade böcker, tidskrifter, handskrifter, arkivalier, bilder, kort, noter, film, ljud och museiföremål.

Bladvändande skanner säljes

2009-09-22T17:10:00.006+02:00

En av de skannrar som använts till att digitalisera äldre material på British Library är till salu. Vill du köpa en rabatterad bladvändande skanner med två proffskameror och tillhörande programvara som analyserar kapitel, sidnummer och producerar tusentals bildfiler per timme kan du kontakta CCS, som jobbat med British Library och Microsoft för att skanna in böcker, för ett prisförslag.

Frivilliga sökes för indexering av digitaliserat material

2009-08-26T20:18:00.003+02:00

Riksarkivet SVAR och FamilySearch söker frivilliga över hela världen. Målet är skapa ett sökbart, avgiftsfritt register på nätet med Sveriges historiska kyrkouppteckningar, vilket innebär indexering av 200 års historia med 400 miljoner namn. 65 sådana indexeringsprojekt pågår just nu i världen. Tiotusentals frivilliga har hjälpt FamilySearch att hittills indexera 250 miljoner namn.

Är du beredd att lägga en halvtimme på att bistå projektet, kan du registrera dig för att delta.

Frukost med digitaliseringsresonemang

2009-07-29T20:26:00.004+02:00

Företaget CCS, som arbetar globalt med digitalisering, inbjuder till en frukost med resonemang kring digitalisering den nionde september 2009 på universitetet i Hamburg. Seminariet riktar sig bland annat till bibliotek. Företaget har erfarenhet av storskaligt digitaliseringsarbete och dess VD kommer att hålla en presentation. (Automatisk översättning av länken till svenska från tyska). Bland annat British Library och Kungliga biblioteket i Nederländerna har använt sig av CCS då de bedrivit storskalig digitalisering.

Från brandfarlig nitratfilm till webb

2009-07-29T10:11:00.010+02:00

Att konvertera material mellan olika medier behövs ständigt. Journal digital innehåller filmer, som på 1960-talet kopierades över från brandfarliga nitratfilmer till annat media. Under 1990-talet ville filmforskare vid Stockholms universitet föra över filmerna till videofilm. Statens ljud- och bildarkiv menade att digitala filer var smidigare än videofilmer, eftersom man då slapp fylla i en blankett för beställning och sedan producera en studiekopia. Istället kunde man hitta filen direkt från sin sökning. Videofiler med olika komprimering skapades sedan 2000 och en del av materialet finns publikt på webben, liksom en beskrivning av projektet.

I Östergötland finns ett projekt som heter "Östgötafilm", som syftar till att höja intresset för den regionala dokumentärfilmen. Även där finns äldre filmer publicerade på webben.

För att bevara svenska filmer i klimatkontrollerande utrymmen, finns sedan 2003 ett filmarkiv i Grängesberg. Uppdraget är att rädda, bevara, katalogisera, digitalisera och tillgängliggöra filmer. Filmarkivet samlar i första hand in filmer från föreningar, hembygdsföreningar, företag, muséer, arkiv samt instruktions- och undervisningsfilm.

Seminarium om digitala tidningar

2009-07-23T10:39:00.004+02:00

Den 19-20 augusti är det dags för ett seminarium om att samla in, arkivera och presentera dagstidningar, som kommer till biblioteket i digital form. Delvis borde problematiken påminna om inskannat, OCR-tolkat material: Hur vet systemet som hanterar tidningarna vad som är rubrik, ingress etc (ifall man hanterar en PDF-variant av det som ska tryckas)? Hur bevarar man filerna läsbara/användbara över tiden? Seminariet hålls av "IFLA Newspaper section" ihop med Kungliga biblioteket.

Det finns en hel del annat digitalt material på KB: Avdelningen för audiovisuella medier (tidigare statens arkiv för ljud och bild) har en stor samling digitalt material med miljontals timmar ljud och video. Det finns också mycket digitalt material i det svenska webbarkivet (Kulturarw3).

Digitalt museum

2009-07-22T19:48:00.004+02:00

Tjänsten digitaltmuseum.se lanserades den 1 juli 2009. Den norska motsvarigheten digitaltmuseum.no lanserades den 19 maj 2009. Ett antal museer i Norge har tillsammans bildat KulturIT, som driftar och utvecklar IT för museer.

Företaget KulturIT kan bland annat erbjuda konvertering av gamla samlingsdatabaser till sitt system Primus, som t ex har moduler för foton, byggnader, film, ljud etc. Det finns också administrativa moduler för magasinering, utlån, hantering av samlingar etc. Att konvertera sin samlingsdatabas kan vara ett första steg till att sedan publicera digitala objekt på webben. Det är möjligt via t ex digitaltmuseum.se och K-samsök.

Manual för digitalisering

2009-07-18T23:17:00.003+02:00

Jill Hurst-Wahl tipsar om en manual för att bygga upp bibliotekstjänster kring digitalisering.

Boken behandlar ämnen som att planera ett digitalt magasin (repository), beskriva och hantera digitalt material, besluta om beskrivningsformatet (metadata), långsiktig planering, samt dela ut och hämta data (harvesting). Boken betonar också vikten av att hantera olika typer av "digitala objekt".

Mark Twain Project är ett bra exempel på hur material såsom brev, fotografier och böcker tillgängliggörs på Internet. Sökmöjligheterna är kraftfulla och texterna hanteras med stor respekt: Hur synliggör man t ex överstrykningar i handskrivet material när man transkriberar till inskriven text i datorn?

Något som är mycket svårt med projekt är att bevara dem över tiden. Att hålla ett digitalt kulturarvsprojekt vid liv i närme tjugo år såsom projekt Runeberg kräver att man är målmedveten och uthållig.

Digitalisering av whiteboard och möten

2009-06-26T22:34:00.004+02:00

Det går att digitalisera med andra verktyg än skanner och kameror: eBeam Whiteboard gör att en vanlig whiteboard kan användas digitalt. Anteckningarna från whiteboarden kan "strömmas" digitalt till mötesdeltagare.

Även hela möten kan "digitaliseras" genom e-mötesteknik, vilket är till stor hjälp när man vill spara respengar och tid. Sunet arbetar med en Adobe Connect-installation för Sveriges universitet och högskolor. Jag tycker att e-mötestekniken är ett mycket bra komplement till telefonsamtal, epost och fysiska möten. Möjligheten att ha korta, koncisa möten trots stor geografisk spridning är ovärderlig.

Det skulle vara mycket intressant att använda e-mötestekniken ihop med en digital whiteboard för att kunna samarbeta på distans och ändå bevara det kreativa, personliga mötet med mycket dialog, idéutveckling och gemensamt arbete.

K-samsöksföreläsning på webben

2009-06-03T18:37:00.002+02:00

I samband med ett Sunet-möte i Visby, berättade Börje Lewin från Riksantikvarieämbetet om K-samsök. Föreläsningen finns på webben.

Skanner på turné

2009-06-03T18:24:00.002+02:00

Företaget DMS lånar ut en Zeutschel-bokskanner till olika bibliotek i Sverige. Skannern har nyligen stått på Göteborgs universitetsbibliotek, så att låntagarna [naturligtvis upplysta om det upphovsrättsliga regelverket] har kunnat använda utrustningen för att skanna delar av böcker.

Hela diskussionen om "vad som ska digitaliseras" och "digitaliseringsurval av forskare" av t ex äldre svenskt material ställs delvis på sin spets, när forskare och andra helt sonika använder egna digitalkameror för att fotografera av boksidor. Vissa bibliotek erbjuder även låntagarna tillgång till repro-stativ för att få bättre bilder med sina egna kameror.

Rejäla skannrar hos Molanders

2009-04-23T21:32:00.007+02:00

Molanders är distributör för Kirtas i Norden. Jag har tagit en titt på hur man kan fotografera böcker med en maskin, som är bestyckad med två stycken Canon Eos-kameror (bra systemkameror), tre datorer och en mekanisk bladvändare. Maskinerna används främst i USA, men i Riga finns en maskin som används mycket för svenskt material.

Det var mycket intressant att titta på hur allt fungerade. Med två systemkameror och robust mekanik, verkar utrustningen vara ett bra hjälpmedel för att få en hög produktionstakt på bildfångst av material. De tre datorerna var avsedda för skannerstyrning/bildfångst, bildbearbetning (t ex justering av kontrast och OCR-tolkning) samt lagring. Kirtas har även en online-tjänst för bildfångade böcker med print-on-demand.

Molanders visade även en Cruse-skanner, som kunde skanna mycket stora objekt (t ex dörrar) och även använda belysningen för att framhäva struktur i material. Detta kan exempelvis vara intressant för museer, som vill skanna stora tavlor och få en levande, naturtrogen bild.

Ett stort tack till Jan Olle Molander och Niclas Blyberg för att ni ställde upp med en visning.

Masterprogram kring digitala tjänster

2009-04-12T23:51:00.003+02:00

Högskolan i Borås planerar ett masterprogram för höstterminen 2009 med inriktning på digitala tjänster. Utbildningen inkluderar bland annat kurser i digitaliseringsarbete, vilket mynnar ut i att projekt och kulturarvsinstitutioner kan publicera material på webben. Jag kan rekommendera utbildningen. Jag gick själv en kurs i digitalisering 2008 och det var bra att gå igenom hela digitaliseringsprocessen och göra ett helt, "färdigt" projekt med planering och slutredovisning. Jag fick förutom en stor mängd mycket givande föreläsningar också en anledning att fördjupa mig i t ex Photoshop, XML, och teori kring Unicode.

World Digital Library, lansering

2009-04-12T09:48:00.006+02:00

World Digital Library ska lanseras den 21 april 2009, fick jag veta i Facebookgruppen "digitalisering". Syftet med World Digital Library är att även visa upp icke-engelskspråkigt material bland "kulturarvet" på webben. FN-organet Unesco är inblandade både i World Digital Library och Greenstone, så FN gör sitt till för att jobba med digitala magasin och sprida material från kulturarvsinstitutioner m fl på webben.

Seminarium om digitala texter

2009-04-04T08:44:00.007+02:00

Ett seminarium med titeln "Textflöden - Från massdigitalisering till digitala franska band" äger rum på KB den 16 april 2009. Olika föreläsare berättar om vad som händer med texterna när de lämnar pappersformen och istället finns i den digitala världen.

KB har för övrigt lanserat Sondera, vilket är en söktjänst för såväl arkiv, audiovisuellt material och Libris-material.

Uppsats om digitalisering vid två nationalbibliotek

2009-03-27T13:08:00.005+01:00

En uppsats som behandlar digitalisering vid nationalbiblioteken i Sverige och Norge har publicerats vid Högskolan i Borås. Uppsatsen jämför kvalitativ digitalisering (Kungliga biblioteket) och massdigitalisering (Nasjonalbiblioteket).

Semiarium om konsekvenser av digitalisering

2009-03-24T08:47:00.003+01:00

Den 14-15 maj 2009 arrangeras ett seminarium om digitaliserade objekt (såsom filmklipp, foton, kartor osv) i Stockholm. Syftet är att problematisera digitaliseringen [av analoga objekt] och se vilka konsekvenser det får för arbetssättet på kulturinstitutionerna och inom forskningen.

Bra föreläsning om K-samsök

2009-03-19T23:14:00.003+01:00

Ulf Bodin höll en mycket intressant föreläsning om K-samsök idag. Det var roligt att höra någon som jobbar praktiskt med samkörning av uppgifter och metadataformat berätta om olika problemställningar. Exempelvis skulle Eniro kunna använda uppgifterna från K-samsök för att komplettera sina kartor med olika kulturarvsobjekt.

Ulf nämnde även Curalia, som med sin produkt Wunderkammer fördjupar sig i samma typ av metoder som DigX-registret (registrera dig gärna där!): Hämta/lämna uppgifter om samlingar/objekt/projekt osv.

Tyvärr är det lite "yet to come" över tillämpningen av såväl K-samsök som DigX-registret, men för oss som har idéerna, viljan och intresset att förbereda för "samsökningar" via framtidens olika webbplatser och vill främja samarbete bland arkiv, bibliotek och museer är det naturligtvis mycket roligt att följa utvecklingen.

Digitalisering av föreläsningar

2009-03-18T06:17:00.005+01:00

Ett antal universitet i världen är med i iTunes U. Där kan man lägga upp ljudfiler, PDF-filer och videofiler kring föreläsningar och annat utbildningsrelaterat. Det finns också andra kanaler för publicering av videomaterial på Internet: MIT:s föreläsningar verkar finns även tillgängliga hos MIT, Slideshare och Youtube. Lunds universitet har publicerat föreläsningar som video i över tio år.

Statens ljud- och bildarkiv (numera avdelningen för audiovisuella medier på Kungliga biblioteket) i Sverige är väldigt duktiga på att hantera stora mängder ljud- och bildmaterial. När svenska universitet spelar in sina föreläsningar (och publicerar andra ljud-/videoklipp), tycker jag det vore bra att diskutera möjligheterna till en arkivkopia av filerna med före detta SLBA.

Det är naturligtvis intressant att kunna se föreläsningar via webben. Det är roligare live, men med en videoinspelning går det ändå att få en bild av föreläsningens innehåll och är väldigt mycket värt när man inte har möjlighet att vara på själva föreläsningen när den äger rum.

Relationer mellan ABM-föremål

2009-03-10T23:16:00.010+01:00

K-samsök innehåller litteraturreferenser till poster i Libris.

Exempelvis har ett altarskåp en relation till bl a en bok i Libris. Genom att göra ett urval av digitaliserat material från t ex museer och bibliotek, skulle man kunna få en bra koppling till relaterad information vid sökningar - om man t ex är intresserad av digitaliserat material.

Det krävs dock ett "slutanvändargränssnitt" för uppgifterna från K-samsök, eftersom K-samsök enbart är en webservice (mellanhand).

Just nu är det 2698 poster i K-samsök som har en relation till Libris-objekt.

Wunderkammer och K-samsök

2009-03-07T21:01:00.003+01:00

Wunderkammer, som ska hålla reda på museisamlingsinformation (produkten är under utveckling) finns i en demoversion, som även är kopplad till föremål/uppgifter i K-samsök.

Det är roligt att börja "känna på" K-samsök; dessutom i en produkt som använder open source-repository-verktyget Fedora, som är tänkt att bevara digital data och dess metadata över tiden.

Stockholms universitetsbibliotek/Kungliga vetenskapsakademien, bilder online

2009-03-06T19:43:00.006+01:00

Jag bläddrade i SOU 2003:129 (Betänkandet KB – ett nav i kunskapssamhället) och hittade det numera avstannade projektet Regnet. Stockholms universitetsbibliotek/Kungliga vetenskapsakademien verkar ha publicerat en del av sitt bildmaterial i en demo inom det projektet.

Ny digitaliseringsutrustning i Umeå

2009-02-25T13:34:00.005+01:00

Forskningsarkivet i Umeå har köpt två stycker nya skannrar: En stor (A1-storlek) och en medelstor (A2-storlek) Zeutschel-skanner. Den mindre är avsedd för on-demand-skanning och den större är avsedd för bokdigitalisering. I och med den nya utrustningen siktar Forskningsarkivet på att till årets slut att ha publicerat 200 böcker. Idag är cirka 120 böcker publicerade i Rara. Forskningsarkivet planerar även att publicera böckerna i PDF-form, parallellt med blädderfunktionen på webben.

Fortsatt finansiering av DigX

2009-02-23T22:53:00.002+01:00

Kungliga biblioteket har gett ett glädjande besked om ytterligare finansiering av DigX-registret. Projektet går ut på att göra ett register på webben över ABM-relaterade digitaliseringsprojekt för att främja samarbete och samla information om vilka projekt som pågår/vilka idéer som finns. Alla som har epostadress kan registrera sig för att knappa in uppgifter eller få löpande information.

Vi ber alla som arbetar med, känner till eller har påtänkta/planerade digitaliseringsprojekt att knappa in uppgifter i registret. Det går också bra att skriva om projekt/synpunkter i bloggfunktionen i DigX-registret. Vi har också gjort en "trädstruktur" för att ge en överblick över vad som finns i DigX-registret än så länge. Vi arbetar också gärna med import och export av uppgifter.

Verktyg för digitaliserad text

2009-02-21T19:02:00.003+01:00

CCS, ett tyskt företag som bl a arbetar med British Library och KB i Nederländerna, planerar att släppa en "enklare" version av sitt verktyg docWorks. Verktyget ger bl a möjlighet att strukturera en OCR-tolkad text i rubriknivåer, identifiera författare, titlar, brödtext, fotnoter och liknande. Verktyget ger ifrån sig en XML-fil, som sedan går att använda för att strukturerat använda den digitaliserade texten. OCR-motorn i verktyget är från Abbyy.

De som är intresserade av att delta i betatestet erbjuds ett rabatterat pris. Det är fortfarande ganska stora summor vi talar om, eftersom CCS helst arbetar i större sammanhang och gärna ser docWorks som en del i ett flöde.

K-samsök, seminarium i Lund

2009-02-21T18:44:00.006+01:00

K-samsök är en webservice ("mellanhand") för att kunna hitta i olika samlingar hos museer. Den 19 mars hålls en föreläsning om tjänsten på Lunds universitets historiska museum. Gå gärna dit då, ifall du har möjlighet. Föreläsningen äger rum klockan 14. Är du med i Facebook, kan jag tipsa om Facebook-gruppen för K-samsök.

ABM och digitalisering

2008-11-10T20:25:00.004+01:00

DigX-registret, som riktar sig till arkiv, bibliotek och museer i Sverige, påbörjar nu sin andra testperiod. Är du intresserad av digitalisering inom arkiv, bibliotek och museer, är det klokt att registrera sig där.

Syftet är att samla information om Sveriges digitaliseringsprojekt på ett ställe, för att kunna samarbeta och få en överblick över digitaliseringsprojekt såväl på idéstadiet som pågående och avslutade projekt. Datainsamlingen sker såväl automatiskt som med formulär direkt i registret.

A note to international readers

2008-10-14T20:08:00.003+02:00

Thank you very much to Jill Hurst-Wahl for linking to our blog. If you are an international reader that wants to get a better understanding of the blog, we could switch the original language of it to English. Just send us an email and we will get into it.

Digital långtidslagring

2008-09-20T08:56:00.003+02:00

Jonas Palm skrev för några år sedan en artikel om digitaliseringskostnader och långtidslagring på Riksarkivet. Artikeln handlar både om digitalisering av material på papper och audiovisuell information. Riksarkivets tjänst SVAR innehåller just nu över 19,4 miljoner digitala bilder (080920).

Dansk rapport om digitalisering av kulturarvet

2008-09-10T19:06:00.008+02:00

Kulturministeriet i Danmark har kommit med en bra översikt av arbetet med digitalisering av kulturarvet: Midtvejsrapport fra Digitaliseringsudvalget: "Digitalisering af kulturarven".

Exempelvis har KB i Danmark drygt 100 miljoner sidor från skannade böcker. Rapporten listar också webbsidor som visar digitaliserat danskt kulturarv, såsom bilder hos KB, nationella bilddatabasen, Danmarks digitala notbibliotek och tidsskrift.dk. Sidan danskkulturarv.dk exponerar danskt kulturarv på webben.

Rapporten ger också en kort översikt av digitalisering av kulturarvet i Sverige, Norge, Finland, Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och USA.

EU-projekt vill göra kulturarvet sökbart

2008-08-14T17:35:00.005+02:00

EU-projektet EDLocal (numera EuropeanaLocal) skall bestå av regionala och lokala institutioner inom kulturarvsområdet och deras digitaliserade material. 27 länder i Europa deltar i ett nätverk där man skall utveckla och testa tekniker och standarder för att kunna utbyta digitaliserad information inom kulturarvsområdet. Athena (museer) och APENET (riksarkiv i Europa) är andra projekt som riktar sig mot Europeana. EDLocal hade ett startmöte i juni 2008.

Abbyy Finereader och 1800-talssvenska

2008-08-09T11:52:00.012+02:00

Abbyy Finereader stödjer svenska, men får problem med 1800-talssvenskan, som innehåller annorlunda stavningar och ord än dagens svenska. Projekt Runeberg har ordlistor och råd kring äldre litteratur.

Abbyy Finereader är ett av de kommersiella OCR-programmen, men det finns även gratisalternativ som SimpleOCR och Google Tesseract. Bland de övriga kommersiella alternativen finns Adobe Capture, OCRFlow, Office OCR, OmniPage Pro, ReadIRIS och TextBridge Pro. Vividata säljer OCR-programvara för Linux. Enklare OCR-stöd finns även i Microsoft Office Tools (Office Document Imaging) och Adobe Acrobat Professional etc.

OCR-tolkning fungerar väldigt bra på någorlunda nytt material, medan äldre material med frakturstil får en högre felprocent än nyare typsnitt. Dock får man cirka 80 procent och uppåt (väldigt varierande resultat beroende på materialet) rätt på frakturstil med t ex Abbyy Recognition server.

Företag som arbetar med digitalisering

2008-08-08T20:15:00.018+02:00

Autotext
Xerox
SCB har beställarkompetens och köper tjänster externt
Carrena
MKC
Infoscandic ligger i Lycksele.

Kirtas, 4 Digital Books, Quidenus, Treventus, Zeutschel och Atiz gör skannrar, som t ex kan användas till massdigitalisering av böcker. Det finns videoklipp med flera automatiska bokskannrar. JISC (brittisk finansiär för olika projekt inom forskning, akademisk utbildning etc) har gjort en sammanställning över fyra tillverkares utrustning. Ett alternativ är att rigga upp egen utrustning.

Måste materialet skannas utan arkmatning (arkmatning används t ex i projekt Runeberg) eller övrig automatisering blir det dyrare.

Arbetsuppgifter kring digitalisering

2008-08-04T23:52:00.018+02:00

Oya Y. Rieger gör en mycket bra översikt (som jag översatt nedan) av de arbetsuppgifter som krävs för att skapa digitala samlingar på sidan 16 i "Preservation in the Age of Large-Scale Digitization - A White Paper", Council on Library and Information Resources, Washington, D.C. Publikationen gavs ut februari 2008.

Urval

material valt efter pedagogiska behov, eller önskemål från forskare eller lärare
kunskaper kring upphovsrätten för materialet

Analys av tekniska behov för

digitalisering (bildfångst)
metadata
åtkomst och användning
andra syften (t ex faksimiltryck)

Preparera materialet

konservering, isärtagning av bindning, märkning
organisera upp de fysiska volymerna efter innehåll eller format

Digitalisering (bildfångst)

bildfångst (internt eller köpt externt)
bildbehandling
skapande av arkivfiler och filer för webbpublicering
strukturering av bilderna

Kvalitetskontroll

utveckling av strategi för kvalitetskontroll
val av verktyg för kvalitetskontroll
utveckla arbetsflöde för löpande utvärdering/kontroll
planering av korrigering och borttagning av oacceptabla bilder och filer

Metadata

metadata som är beskrivande, strukturell, administrativ och för bevarandet
kontrollerade ämnesord etc
val och genomförande av standardmetoder för datautbyte etc
arbetssätt för filnamngivning och bestående ID-nummer
OCR (optisk teckenigenkänning)

Teknisk utveckling

plan för långsiktig digital förvaring och lagring
plattform för att leverera digitala filer ("bilddatabas")
verktyg för att skicka ut metadata och navigera i materialet
webbtjänster (som ger möjlighet att använda materialet på olika sätt)
webbutformning och -utveckling

Projektledning

koordering av arbetsflöden
hantering av finansiering och finansiärer
marknadsföring av projektet
användarstöd (support)

Hantering av livscykeln för materialet

strategier och processer för långsiktigt bevarande
pågående revidering av innehåll, metadata, programvaror, tillägg etc

Internet, webbforum etc för kulturarvet

2008-08-04T23:39:00.006+02:00

Historiska museet i Stockholm laborerar med att publicera sitt material via Facebook, Flickr, blogg med mera:
"Adelsö and Björkö" är en grupp i Facebook, en blogg, RSS-flöde och ett utrymme på Flickr. Flickr har även möjligheten att både "tagga" (märka) och "geotagga" bilder, dvs markera på vilken geografisk position bilderna är tagna. Cooliris ger ytterligare ett sätt att titta på materialet.

En fördel med digitalt material är att det kan finnas i många former på webben, i syfte att lyfta fram materialet. Det behöver inte bara finnas på arkivets, bibliotekets eller museets webbplats. Samtidigt får man vara uppmärksam på rättigheterna hos de olika gratistjänsterna - vem har egentligen rätten till materialet i dess olika former?

Extrem upplösning och kraftfull bildvisning

2008-08-04T23:34:00.007+02:00

Ett italienskt företag har skannat in "Den sista måltiden" i verkligt extremt hög upplösning ("16 billion pixels").

Microsoft laborerar med Photosynt, vilket är ett sätt att strukturerat hantera stora mängder bilder och koppla ihop dess innehåll. Såvitt jag förstår används såväl [grafisk] mönstermatchning som taggning (märkning med ord). Bundler är ett fritt verktyg för den bakomliggande tekniken.

Programvara för att arkivera digitala arkivfiler, metadata etc

2008-08-04T23:26:00.045+02:00

Det finns flera programvaror för att lagra och strukturera stora mängder digitalt material med metadata.

Kommersiella alternativ:
VTLS Vital
CONTENTdm
DLXS
Insight
iBase
DigiTool
Devo
Cuadra Star

Öppen källkod (open source):
Greenstone (gör även om Word-dokument etc till ett mer generellt format)
Fedora ihop med andra verktyg. Indiana University ger tips om Fedora. Fedora stödjer OAI, kan rapportera och har en enkel sökfunktion. Det finns epostlistor för användare och utvecklare. På Youtube finns klipp med hur man installerar på två minuter, liksom hur man använder Eclipse med Fedora och bygger Fedora från källkoden. Fedora Commons har även en wiki, liksom en förklaring av de grundläggande begreppen. Det finns skalbarhetstest, ett projekt med Fedora och Amazon och en kommersiell tillämpning. Ett europeiskt användarmöte har ägt rum. Muradora är ett gränssnitt till Fedora. Samlingar i Fedora. KB har gjort ett OAI-ORE-gränssnitt (med Atom-feed-stöd?). RIRI har haft en workshop kring Fedora. Fedora kan även använda MS SQL. Projektet Wunderkammer använder Fedora. Inkdroid berättar om Fedora ingest mm. Indiana-wikin gör också det.
DSpace
CDSware
Eprints
Lockss

Bildvisning med zoom-möjlighet:
Zoomify
eRez (med FSI viewer) - ska fasas in i Adobe Scene7
MrSID
DjVu
Djatoka (open source (jag har inte testat det), testa; artikel i D-lib Magazine)
IIPimage

FSI Server

Övrigt
Imagemagick behandlar bilder storskaligt och automatiskt
DocWorks/METAe Edition gör XML-filer storskaligt och bl a KB i Danmark har använt programmet för tidsskrift.dk. Zissor är ett norskt bolag som (text)tolkar bildfiler till t ex XML.
ClearImage Repair gör god nytta för inskannat material (räta upp bilderna automatiskt, få bort svarta ytor runt inskannade papper mm). Repair, barcode recognition, Tools (läsa sidan från PDF till bitmap) och PDF I/O är användbara moduler. Programvaran kan fås med USB-dongle.
Carpe Cultura från Windh Technologies samlar information om bl a bildmaterial och arbetar med XML, import/export, koppling till kartor, tidslinjer etc.
ExifTool extraherar metadata ur exempelvis bildfiler

Publicerat på några av universitetsbiblioteken, KB mm

2008-08-04T23:15:00.080+02:00

Vad som är digitaliserat av äldre svenskt material med mera förändras ständigt, men här är en sammanställning som i huvudsak är från 2007 och bland annat täcker några av Sveriges bibliotek. Digitaliserat material kan även sökas i Libris: SVETRYCK, SOT, digi. Material från t ex Linné finns även digitaliserat utomlands. Svenskt material från 1800-talet kan man även hitta i USA via Google Books. En sammanställning från 2003 finns på s. 190 och framåt i betänkandet KB – ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129).

Göteborgs UB

Ostindieprojektet (DjVu), om projektet, sökning
Kortkataloger: Kat -57 (Devo/IPAC), EKO (ekonomisk litt) Lärobokskatalogen (alfabetisk), Lärobokskatalogen (systematisk) / BIOKAT (medicinsk) BOTANKAT (botanik- och miljö)
Rösträtt för kvinnor (PDF-filer)
Kvinnotidskrifter: Tidskrift för hemmet (pdf)
Kvinnotidskrifter: Dagny
Kvinnotidskrifter: Framåt
Kvinnotidskrifter: Morgonbris
Kvinnotidskrifter: I kvinnornas portaler
Ca 600 fotografier (tif) med kvinnoanknytning är digitaliserade
Emigrationsutredningen (pdf)
Ett femtiotal brev i taubearkivet finns digitaliserade (tif)
Rara (april 2008)

Lund

Laurentius (handskrifter)
Jarring (handskrifter)
Kat -57 (kortkatalog, Devo/IPAC)
Bagge (fotosamling, ej officiellt publicerad, ColdFusion, MS SQL, Zoomify/eRez - se några exempelbilder)
Tegnér-brev (pdf-filer)
Ravensbrück
Papyrussamlingen

Stockholms UB

Kortkatalog (Devo/IPAC)

Umeå UB (forskningsarkivet)

Rara (Devo/Bookviev)
Kortkatalog (Devo/IPAC)
Tegs byarkiv (skannat, endast för tillgängligt för Umeå universitet)
Gustaf Hallströms fotografisamling (FileMaker, jpegs),

Uppsala UB

Erik Wallers autografsamling (mm?), jpeg
The Düben Collection Database Catalogue (en institution vid UU). Skanning pågår.
Databas för Kart- och bildenheten (få bilder än så länge)
Katalog -1962 (Devo/IPAC)
Silverbibeln i 1927 års faksimiledition

Andra projekt

Projekt Runeberg: Henrik Ibsen, August Strindberg, 800 poster i Runeberg (färdiga och ej färdiga) - december 2007
Litteraturbanken
Projekt Gutenberg har tusentals böcker
Historiska museet har bland annat ett digital bildarkiv
Riksarkivets tjänst SVAR innehåller flertalet av Statens arkivs 17 miljoner digitala bilder (siffran från augusti 2008). Samarbetet med de amerikanska mormonerna innebär mer än 1,5 miljoner nya bilder ur kyrkböcker varje kvartal. Abonnemang krävs, men visst material kan man få se gratis. DAF är en tjänst för digitalisering av arkiv.
SLBA (Statens ljud- och bildarkiv) arbetar på att digitalisera 1,5 miljoner timmar inspelad radio och tv
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har bland annat digitaliserat en bildsamling
Statens Arkiver i Danmark har digitaliserat kyrkoböcker
Nationalbiblioteket i Finland har digitaliserat svenskspråkiga tidningar (Nationalbiblioteket digitaliserar alla tidningar som utkommit i Finland 1771-1890. De kommer alla att bli tillgängliga för allmänheten. Det finns sammanlagt 165 olika tidningstitlar och antalet sidor är 900 000.)
Norges nationalbibliotek har omkring en miljon digitala objekt
KB i Danmark digitaliserar bl a handskrifter och ska även bedriva digitalisering med arbetssättet i docWORKS
Arkiv för dansk litteratur, ADL, är ett digitalt referensbibliotek för dansk litteratur.
Ett av Islands nationalbibliotek och universitetsbiblioteks digitaliseringsprojekt är Sagnanetið (240000 sidor ur handskrifter och 153000 tryckta sidor)
KB i Nederländerna digitaliserar aktivt inom olika projekt
Bibliothèque de Lyon i Frankrike ska digitalisera storskaligt med Google
Telota (Tyskland)
British Library har lagt ut material
Florida State University Libraries har lagt ut böcker
Google lägger ut biblioteksböcker utan upphovsrätt
Minervas "Lund-handlingsplan" och en uppföljning
Universitetet i Innsbruck koordinerade ett storskaligt projekt 2000-2003
En dansk hemsida listar tillgängliga dagstidningar
Det norska projektet HyperWittgenstein använder TEI P5.
Universitetet i Oslo arbetar med Henrik Ibsens skrifter
Early English Books online ger möjlighet att prova sökfunktionen
Nationalbiblioteket i Wales ska satsa £20 miljoner på digitalisering, vilket nämns i BBC News (Library's £20m digitisation plan) och WalesOnline (Digitising Wales' treasures).
Codex Sinaiticus är ett påbörjat projekt med den äldsta kända versionen av Nya Testamentet
Folger Shakespeare Library innehåller 20 000 bilder
Biodiversity Heritage Library Project samlar information om digitaliserat material inom biologi, botanik och taxonomi.
California Digital Library och Mark Twain project har bra sökfunktioner etc för sitt material
Resor i Skåne förr är ett ABM-projekt från 1999.